Om Abracadabra

När Fredrik skulle ha inflyttningsfest för några år sedan sökte han efter någon rolig lek att ha på festen. En lek som inte var så avancerad med regler och tjafs, utan som bara skulle få folk att skratta och lära känna varandra. Så kom idén till "Knäppgök".

Efter att ha sett hur glada människor blev av produkten fick han mersmak och beföll bästisen Johan att bilda företag med honom och tillsammans hitta på fler roliga produkter. Vintern 05/06 kom Thomas Järvheden in i bilden och tillsammans med honom skapades succéprodukten "Våghals".

Våra produkter är kända för att vara busiga och ibland provokativa, samtidigt som de skapar diskussioner.

Företaget har utvecklats till att jobba med humor i många olika sammanhang. Vi hjälper bland annat reklambyråer, event- och PR-bolag med att ta fram roliga idéer åt deras kunders produkter och events mm.

Johan Höglund och Fredrik Larsson

Vad betyder egentligen "Abracadabra"?

Taget från Susning.nu »

Struntprat och besvärjelse

Abracadabra har idag betydelse av meningslöst struntprat, nonsens eller osammanhängande pladder av ungefär samma betydelse som ordet gallimatias eller rappakalja. På engelska används även ordet mumbo jumbo för samma företeelse.

Enligt flera källor bl.a. i Pelle Holms "bok/Bevingade ord" påstås ordet vara en gammal besvärjelseformel tidigast känd från en gammal latinsk rimmad medicinsk receptbok "Præcepta de Medicina," eller "Liber Medicinalis" av Quintus Serenus Sammonicus (d. 212)

Ursprungligen skall ordet ha varit en inskription på en amulett från c:a 200 e.kr. Enligt Serenus skulle amuletten bäras i ett snöre om halsen och ha magisk kraft mod dödliga febrar.

Ordet bildade en triangel, i det att det upprepades tio gånger men med uteslutande av sista bokstaven för varje rad. I senare tid har även ordet skrivits på en bit pergament som man på samma sätt burit om halsen, detta skulle då även hjälpa mot smärtor. Senare förkortades även ordet ytterligare så att det räckte med fem rader.

ABRAKADABRA

BRAKADABRA

RAKADABRA

AKADABRA

KADABRA

ADABRA

DABRA

ABRA

BRA

RA

A

Abracadabras ursprung är inte helt klarlagt trots flera tolkningsförslag. Ordet anses från början ha persiskt eller arabiskt ursprung.Uppgifter om Koptiskt (Egyptiskt), Grekiskt och t.o.m. Keltiskt ursprung finns också.

Detta överfördes även till andra besvärjelser och amulettord. Det gick alltså bra att uttala formeln med hela ordet och sedan plocka bort en bokstav i taget tills bara en bokstav var kvar. Ordet kan även skrivas i form av ett kryptogram.

A B R A K A D A B R A

B R A K A D A B R A B

R A K A D A B R A B R

A K A D A B R A B R A

K A D A B R A B R A K

A D A B R A B R A K A

D A B R A B R A K A D

A B R A B R A K A D A

B R A B R A K A D A B

R A B R A K A D A B R

A B R A K A D A B R A

En tolkning är att ordet kommer från arabiskan: ahadda kedabrah, och lär betyda: fly all sjukdom och ondska från denna jord. En annan tolkning är att den kommer från den hebreiska frasen abreq ad habra eller Ha-b'rakah (välsignelsen eller heligt namn).

Eller så är begynnelsebokstaven i respektive ord:

Ab Ben Rauch Acadosh. Här finns en viss likhet med förklaringen till ordet Abraxas, där de tre första bokstäverna motsvarar de tre hebreiska, som symboliserar Fader, Son och ande;

ab, ben, ruah samt Acadsch, som även lär betyda den helige ande eller själ.

Andra anser att ordet härstammar från det grekiska ordet abrasadabra, som sedan via översättning blivit till abracadabra. Ursprungligen ett hemligt och mystiskt ord från en gnostisk sekt i Alexandria med anknytning till Basilides. Anses ha det numeriska talvärdet 418.(jämför med Abraxas)

Åter andra att påstår att ursprungsordet är Abraskkiaks som förvanskats till abrahadabra eller abrasadabra. Ordet härstammar från det gamla Egypten. Där skulle ordet bl.a. ha skrivits på en bit papyrus samt kastades i ett vattendrag som rann österut så att både bokstäverna och sjukdomen fördes ut i havet för att utplånas. Ordet kan möjligen även komma från arameiskans avada kedavra och betyder i så fall "må denna sak förstöras".

En annan åsikt är att ordet kan ha förväxlats med ett annat grekiskt amulettord som fungerar på samma sätt nämligen ABLANATANALBA Ablanathanalba som lär betyda "fadern har gett oss". Detta ord kan läsas även baklänges som ett palindrom och det finns personer som menar att abracadabra på samma sätt borde vara abracacarba i stället, men att det var svårare att uttala.

Andra menar att det är en ramsa utan egentlig mening och endast en lek med bokstäverna abcd. Bokstäverna anses då tillhöra det gamla feniciska alfabetet (A-Bra-Ca-Dabra) Eller rentav ha anknytning till den gamle patriarken Abraham.

I Finland och Baltikum, i synnerhet i trakten Tartu, Viljandi och Pärnu, förekom förr ramsor som ansågs bota lite av varje. Även lokala varianter av själva ordet var förekommande; abrakadabra, ababatabarba, abrankobo, abmatater, abravilabra, abracatarba men även som; abra vilabra, apra vilabra, abra sadabra.

Det har funnits belägg för att man långt in på 1900-talet har använts sig av liknande formler. Vanligt var att man skrev på brödbitar som den sjuke fick äta. Även blått eller småmönstrat brevpapper kunde duga, men måste ges till den sjuke utan att denne märkte något. Även i Sverige har liknade amulettramsor förekommit.

Vad är egentligen humor?

Taget från Wikipedia »

(från humores, kroppsvätskorna i humoralpatologi, ytterst av klassisk grekiska (chymos), bokstavligt "saft") är förmågan hos människor, saker eller situationer att framkalla glädjekänslor. För att uppfatta det roliga i en situation krävs ett "sinne för humor", något som alla människor har, men det finns många olika individuellt styrda faktorer som avgör om en enskild person finner en specifik sak rolig. Bland de mest avgörande variablerna finns geografisk plats, kultur, mognadsnivå, utbildningsnivå, och kontext. Barn föredrar generellt sett fysisk humor, såsom slapstick (en stundom våldsam typ av humor), medan satir kräver en djupare förståelse för det som humorn riktar sig mot, ofta samhällskritik, och därför ofta kräver en mer vuxen publik. Konsten att vara rolig kallas komik, medan den skönlitterära och filmiska genre som är främst förknippad med humor kallas komedi.

Humorns struktur

Kontrastverkan

Humor bygger på kontraster mellan flera olika element, bland annat:

* det sublima och det löjliga

* språkets oprecisa symboler och brott mot de förväntade tolkningarna av de symbolerna

* samhällets spelregler och deras luckor

* en syn på livet och en annan syn på livet

Efter att två sådana element "krockat" i ett skämt, börjar publiken genast att försöka korrigera sin omvärldstolkning. Det är ett skäl till att skämt oftast bara är roliga den första gång man hör dem.

Ett aprilskämt där en tunnelbanevagn befinner sig på fel plats.

I sin föreläsning Skrattskolan (Funny Business) förklarar Rowan Atkinson att ett föremål kan bli roligt på tre olika sätt:

* genom att befinna sig på ett ovanligt ställe

* genom att bete sig på ett ovanligt sätt

* genom att ha fel storlek

De flesta visuella skämt passar in på åtminstone en av dessa kategorier.

En vanlig teknik för att uppnå denna kontrastverkan är att komiker uppträder i par, där den ene komikern spelar en allvarlig figur (the straight man) som bollplank åt den andre.

Överraskningseffekten

Den dubbla betydelsen av ordet mus orsakar en överraskande effekt.

En annan beskrivning av humorns essens är att humor är uppbyggt av dels en bekant (eller intressant) del, dels en överraskande del. Baserat på den bekanta situationen, tror publiken att den kan gissa sig till hur berättelsen kommer att sluta. Nästa steg är dock en presentation av något helt oväntat ur publikens synvinkel, eller en omtolkning av situationen på ett mindre vanligt sätt. Om den omtolkningen (som bryter mot publikens förväntningar) sker på ett trovärdigt sätt (t.ex. om den bygger på olika yrkesgruppers syn på samma situation) snarare än bara är slumpmässig kan det framkalla humor.

Av den orsaken är antalet tre vanligt i skämt. Bellmanhistorier börjar t.ex. ofta med en standardiserad uppräkning: "En norsk, en tysk, och Bellman gick längs en väg...". Därefter följer ett skeende där de två första agerar på likartade sätt. Den första gången etablerar ett beteende, medan den andra gången etablerar att det rör sig om ett mönster. Bellmans annorlunda agerande utgör ett skarpt brott mot de två förstas mönster samtidigt som det bildar ett logiskt (eller stereotypiskt) agerande (åtminstone inom ramen för historien).

Forskning i ämnet

Humorns uppbyggnad har studerats av bl.a. Aristoteles (Poetik, del 5) och Arthur Schopenhauer. Science fiction-författaren Robert A. Heinlein menade att humor kommer ifrån smärta, medan Isaac Asimov hävdade att antiklimaxen ligger i humorns hjärta: oviktiga saker får större vikt än de som vanligtvis skulle få störst betydelse.

Det finns även lingvistiska och psykolingvistiska studier av humor, ironi, parodi med mera av bland andra Raymond Gibbs, Herbert Clark, Michael Billig, Willibald Ruch, Victor Raskin, Eliot Oring, och Salvatore Attardo. Även om många forskare har betonat humorns positiva eller katartiska effekt, har vissa, framför allt Billig betonat hur humor kan användas för grymhet och hur den har använts i samhällsförtryck.

Allmänna teorier om humor har ofta använt analogier som utgångspunkt. Arthur Koestler som var tidig i fältet, identifierade humor som ett av tre områden där människans kreativitet använde strukturkartläggning (structure mapping) för att skapa ny mening (vetenskap och konst var de andra områdena) Tony Veale har skrivit om metaforens och metonymins roller i humor.

Skillnader i humor

Sociala reformer, såsom emancipationen, brukar vara en ständig källa till humor. Som alla konstformer, utvecklas humorns tekniker. Vad som anses roligt varierar mellan olika tidsåldrar. Delvis beror det på att de ämnen som syftas på blir omoderna eller helt enkelt glöms bort. Vissa ämnen är dock vanliga oavsett tid i historien.

Humor skiljer sig åt mellan olika länder och kulturer, baserat på landets/kulturens fördomar och folkets kynne.

Det roligas teknik

Humor är en underavdelning till retorik. Det finns omkring 200 troper för att skapa skämt.

Verbala troper

* Talesätt

o Regeln om tre och den oväntade avslutningen

o zeugma (mångtydigt ord används i flera betydelser)

o Hyperbol (överdrift)

o Understatement (underdrift)

* Ord som är roliga i sig med ljud som anses vara roliga

* Ironi, där ett uttalande eller en situation har både en uppenbar och en dold mening som står i kontrast till varandra

* Skämt

o Ordspråk, ofta i form av paradoxer eller lagar, till exempel Murphys lag

o Stereotyper, såsom skämt om blondiner, advokater, norrmän, etc.

o Sjuk humor, som använder groteska, våldsamma eller grymma element, till exempel galghumor

* Gåtor

* Ordlekar

o Oxymoron

Icke-verbala troper

* Blandning mellan högt och lågt

o Överdrivna och oväntade gester och rörelser

* Karaktärsdriven, som hämtar sin humor ur hur rollfigurerna beter sig i särskilda situationer

* Krock mellan kontext och person, till exempel fisk på torra land

* Komiska ljud

* Medveten tvetydighet

* Ofrivillig humor, det vill säga att skapa humor utan att ha tänkt göra det, såsom Ed Woods film Plan 9 from Outer Space

* Visuell humor

Humortyper

Verbal humor

* Crazyhumor

* Deadpan

* Etnisk humor

* Förolämpning

* Galghumor

* Internethumor

* Ironi

* Metahumor

* Nonsenshumor

* Parodi

* Satir

* Sjuk humor

* Sarkasm

* Självironi

* Tongue-in-cheek

* Skämt

* Svart humor

* Vardagshumor

* Vitsar, till exempel oneliners

* Västgötaklimax

Icke-verbal humor

* Absurd humor

* Antihumor

* Clowneri

* Karikatyr

* Practical joke: att försätta någon i en komisk situation och sedan skratta åt personen

* Slapstick

* Tabu

Internskämt

Ett internskämt är ett skämt som bara är roligt för en viss grupp, och den oinvigde förstår sannolikt inte vad som är roligt. Ett typiskt exempel på internskämt är om någon sagt fel på ett roligt sätt, detta blir då roligt för de som hörde felsägningen, och de kommer skratta om en dagen efter enbart säger felsägningen, då alla kan koppla till det roliga. För en utomstående som hör verkar det troligen inte alls lika roligt.

Svensk humor

Svensk humor finns dokumenterad sedan 1800-tal då många roliga historier (bland annat västgötahistorier och knallehistorier) tecknades ned.

På 1800-talet blev skämtteckningar populära och förekom i tidningar som Söndags-Nisse och Blandaren. Några framstående skämttecknare var Albert Engström och Oskar Andersson.

I televisionen kom Hasseåtage - Hans Alfredson och Tage Danielsson att spela en mycket dominerande roll under 60- och 70-talen. Efterföljare har varit Galenskaparna och After Shave.

Under 90-talet kom den ironiska generationen med Killinggänget samtidigt som ståuppkomik blev populärt.